Ås till Ås – Etapp 11

Första Maj och det var dax för att ge sig an: Ås till Ås – Etapp 11!

Vädret var helt underbart och solen sken redan tidig förmiddag när man begav sig från hemmet.
Som vanligt hade man förberett sig både med att ladda elektronik, klocka och Iphone samt kläder som var anpassade.
Nu kommer ju värmen och det är skönt att kunna plocka av ett lager kläder.

Dagens tur skulle göras i mina nya Salomon, långa tights, och en långärmad under en vindjacka. Keps och ryggsäck till det!
efter som solen sken så åkte solglasögon på också.

 

Jag hade chaufför denna dagen då logistiken passade bäst så. (besök hos svärföräldrar direkt efter löpningen stod på agendan!)

Idag kom även chauffören med en bonus! mer om det längre ner.
Först letar man upp platsen där man slutade, denna gången var det en punkt som gick att köra till även om det var liten grusväg sista biten.
På väg dit denna dagen så hade en bonde bestämt sig för att parkera längs denna väg.
Parkerad traktor på liten skogsväg innebär total stopp!

Den blåa disco bilen fick göra halt för att invänta en bonde som skogade diket tycket det var lämpligt att ställa sin kärra lite mer vid sidan så man kunde komma förbi!
Nå väl, väl framme på avslutet på Etapp 10, dvs start Etapp 11. Närmsta samhälle (samling hus) var nog Södra Pårud.

Med spring i benen och vår i luften gav jag mig av på vad jag hade beräknat skulle bli en 13-14 km runda i skog!

 

Den första kilometern var underbar, det var varmt solen sken och man verkligen kunde höra hur naturen höll på att göra sig redo för vår och sommar.
Det är rundor och dagar som denna som väger upp den där tråkiga träningsrundan i nov när det regnar från sidan!

Jag kom snabbt ut skogen och det blev en liten skogsstig att följa.
Det är just som löpning som jag gillar, inte svårt nog än att man kan titta upp och njuta naturen också.
Det innebär ju förstås att tiderna inte blir så bra, men detta projekt handlar om att njuta av löpningen.

Visserligen blev det lite väg efter ett tag men jag hade inte räknat med att springa i skogen hela tiden.

Lite landsvägslöpning, tiderna kommer upp normala och man stöter på en och annan cyklist eller hundägare som man glatt hejar på! Hej hej!
Jag tänker alltid, kanske mer på de tidigare etapperna i snö, vad folk tänker…
”Här kommer en galning med full löpmundering och det är inte ett samhälle i närheten!”
Well…. de har ju faktiskt rätt!

Dagens etapp fortsatt efter ca 4-5 km in i skogen igen vilket var skönt, även om det denna gången blev mindre stig och svårare att springa. Det gäller att ha koll.
På ett parti skulle jag korsa ”en övergång” dvs en stege som ser ut som ett felvänt V över en stängsel. Det gör man flera gånger på varje etapp, någon av det tidigare finns det filmat också.
Dvs helt normalt bara det att denna stege såg så risig ut och låg lite på sidan så jag tänkte springa sidan om, stängel var ändå borta tänkte jag…. det var en tunn ståltråd, elförsedd, som jag inte såg!
Det gick bra även om det tog tvärstopp, tråden var inte kopplad och hade den varit så nådde den mig bara upp till mitt på låret.
El på den och 1,5 dm högre och det hade inte varit så kul!

När man springer Skåneleden så går ögonen snart vant över terrängen för att leta efter de orange markeringarna, det görs lite på automatik. tills man kommer till ställe som är mål för avhuggning av träd… då står man där och letar och letar.
Man hittar nästan alltid till slut men det är inte helt enkelt!

Skogsdelen fortsatte en bit till och vid ett tillfälle var jag in mer än 50 m från 4-5 st stora djur.. man är inte så bra på att definiera dem vid rätt art. Men det kan kanske ha varit hjortar, högre och mycket kraftigare än rådjur.
Givetvis så är de skygga och jag hann inte få upp kameran, så några bildbevis finns tyvärr inte.
Men det är kul att man kommer inte bara växter nära i naturen utan även djurriket.

Skogen började tunnas ut och jag kom fram till väg igen.
Det var tydligen väg sista kilometerna som gällde.
Även om det kanske är skönare att springa inne i skogen så ska man verkligen inte missa att stanna upp och njuta även av partier längs dessa skogsvägar.
Särsklit i tider som dessa! Man får en bild som man vill ska etsa sig in för att kunna plockas fram när det det är tungt i löpning inne i asfalt staden!
Grönt och blommor var nog dagens etapps tema!

 

Nu började jag närma mig 11 km med varmare väder kommer även ett större behov av vätska, så jag springer och dricker, vilket funkar riktigt  bra om det är landsväg.
En drickavideo!

Jag tog en snabb titt på kartan och insåg att rundan kommer sluta lite tidigare än planerat. Det blev ca 13 km tills jag såg den blå discobilen igen.
Detaljer

Det var rätt skönt att vara framme redan då, men min chaufför sågs inte till den dungen som bilen stod i.

Nä…. ca 100 m upp på en gräsplätt var det uppdukat picknick med kaffe och macka! UNDERBART!

Väl vilat och käkat var det dax att ge sig hem till svärföräldrarna för en dusch och sen grillat. Tog även en eller två öl med svågern vilket gjorde att vätskebalansen kom i rätt nivå igen!

Etapp 11 var en bra etapp, skog, väg, skog, väg!
Nu ser det ut som resterade bit av Ås till Ås kan klippas i en etapp, så snart är det tid för sista etappen på detta projekt, Etapp 12!
Undra om man kan göra den i kortbyxor?

/LöparOla

Ås till Ås – Etapp 10

Äntligen var det vår!!!

Etapp 10 var första rundan i år då man inte behövde pulsa runt i snö!

Vädret var perfekt när man gjorde sig redo för etapp 10 på Ås till Ås.
Denna lördag hade jag chaufför så jag planerade att springa 14-15 km.
Etapp 9 blev ju inte som man planerat, vilket gjorde att jag denna vecka fick pricka in platsen mitt på leden som jag sprang fel förra gången. (varje meter ska ju springas)

Enligt kartan skulle dagens etapp innehålla ca 2-3 km som jag redan sprungit, korsa E22:an och sluta mitt i skogen , där en bil skulle

vänta på mig. Totalt ca 14-15 km.

Starten gick nästan enligt plan, bilen gick inte hela väg på skogsvägen(pga vägskylten) så jag fick springa sista biten.

Jag kom igång bra och vår i luften gav extra spänst i benen.

Alldeles strax efter det att vägen blev skog så kände jag igen mig, jag hade kommit till korsningen där jag sprang fel förra gången.

Jag hade tydligen för mycket information och för välmarkerad led rakt fram för att missa att den delade sig här.
Denna gången så såg jag att leden även gick till vänster, skulle följa skylten mot Ekeröd! 

Det var en skogsstig att följa och det var mycket trevlig löpning även om den var ganska svår.
En tanke som slog mig var att hjärnan jobbar ju på fulltryck under en löpning som denna, hela tiden läsa av terrängen men även ”känna” av lutning, och parera för feltramp. Inte konstigt att man är trött i skallen också efter en löptur i skogen!

Denna delen var ju den jag ”missade” förra gången och det var rätt att springa från denna punkt då denna sträcka var mycket fin!
Mycket skog och varierande miljö!

Jag kom snabbt fram till sträckan jag sprungit under etapp 9, denna del var inte så kul att springa om, skogsväg och lite skog som var

mycket kuperad.

Som ni kan se var all snö borta. Även om det inte har kommit upp något grönt än så var det verkligen vår i luften.
Bilden till höger ska jämföras med förra veckans bild från samma ställe:
http://loparola.files.wordpress.com/2013/04/img_2975.jpg

Stor skillnad på bara en vecka!

När jag kom förbi punkten där cykeln stod förra gången, som jag var så lycklig att se då så var det inte någon cykel där denna gången utan fortsatt skåneled med planerat ca 7-8 km kvar.
Video
Notera släpet som stod där, frågan är om det var uppställt för att kastas bland soporna eller om ägaren gjorde samma minnesnotering som jag gjorde om min cykel sist?

Så ny mark att löpa!
Nu blev det landsväg ett tag, jag visste att de hade ändrat leden runt Ekeröd pga ombyggnad så jag var nog med att leta efter markeringar.

Innan E22 närmade sig så km jag in i ett skogsparti som var ganska sank, det är tur att leden är så väl omhändertagen som den är, det var bara att springa vidare på pank som jag gjort så många gånger innan.
Denna gången var inte marken frusen så jag såg hur blött det kan bli på vissa ställe.

Skåneleden är underbar, prova den gärna!

Så väl framme vid E22:an undrade jag hur man skulle ta sig över, och det var inga problem det var bara att följa markeringarna som tog en på en cykelväg över en bro. Det gällde att inte svänga ner på påfarten, där är farten påbjuden till 110. 
Jag tog vägen rakt över och höll ner hastigheten till 70 !

Efter denna punkt så var de mycket vägar, asfalt, grus eller skogsväg.
Lite tråkigt, särskilt asfalt, men det gör att man kommer upp i hastighet.

Så nu början man trycka på lite och därmed kom även tröttheten!
Det gjorde inte så mycket för Motion-X (Iphone app) sa ca 12 km så det var ju inte så långt kvar.

När man närmade sig 14 km så tycket jag det var tid att titta på kartan, det visade sig att det ”ögonmått” kvällen innan vid 23 tiden som estimerade 14-15 km inte var så bra, det såg ut som det var minst 3 km kvar till punkten där chaufför och bil väntande!

Dax att öka takten.
Även om det är väg, av typen skogsväg så är det inte lätt att hålla uppe tempo med en bra kuperad led! (nästan 100 m från start till mål!)
Dessutom förkommer vissa hinder på vägen….. video

När jag hör, att jag passerat 17 km så var jag tvungen igen att kolla kartan, det var fortfarande en bit kvar!!!

Det var ca 500-600 m senare som jag mötte ett välkänt ansikte, min underbara chaufför (och fru!) som direkt annonserade att det var ca 1,5 km till bilen, hon hade tagit en promenad för att möta mig!
Bit ihop!

1,5 km, och har fortfarande möjligheten att komma under 6 min/km!

Så efter en tung backe och lite oklar sväng vid ett tillfälle så såg jag den blå BMWn! Äntligen var man framme.

Totalt blev det 19 km på 1:51 vilket är OK, (detaljer på jogg.se) med tanke på den kuperade leden och mentala bakslaget vid 15 km!
Utrustning och kroppen känns mycket bra! Vader och korsrygg tar mest stryk i terränglöpning. Skorna är mycket bra, ett bra köp!

Jag käkade min proteinbar och drack massor medans jag gick för att möta upp innan det var tid för att ta sig hem!
Det var en underbar tur  och på hemvägen var det det första gången som man fick en känsla av att det är snart klart med projekt Ås till Ås…..

Snart dax för etapp 11!!!

Ås till Ås – Etapp 9

Då var det äntligen tid igen för en etapp till på ÅtÅ!
(Som blev mer än bara ÅtÅ!)

Nu har jag kommit till nummer 9, vilket känns märkligt, minnena från Tingvalla i Åstorp vid starten av etapp 1 och mitt projekt Ås till Ås är ganska färska!

Lördagen den 13 April kl 10.00 började man göra sig i ordning för att ta sig mellan Onsvalakällan via Bjeveröd och närma mig Ekeröd men avsluta i Mannarp!
(Skåneleden kallar denna sträckan för etapp 9 och del av 10) skåneleden.se

Bilen riggad med cykelhållare (och cykel) samt dricka, bananer och en fullt utrustad löpare, så rullade man ut ur Malmö vid 11.00 tiden!

Radion på fullvolym och uppladdningen är total!

Vädret är denna lördag lite mulet men ca 7-8 grader varmt, borgar för en bra löprunda.

Etapp 9 var planerad till ca 14 km löpning och 9 km cykel.
Cykeln lämnades bredvid några soptunnor i Mannarp. I samma ögonblick som jag låste cykeln och knöt fast min platspåse med extra kläder så gjorde jag en mental notering – tvätta och serva cykeln så att de inte tror att den ska kastas om jag måste ställa den bredvid soptunnor!

Väl framme vid Onsvalakällan, där jag blev upphämtad i etapp 8, så ”gearade jag up” och kastade mig ut i spåret!

Mycket sugen på att se hur mina nya skor var!
Jag hade för någon vecka sedan beställt på http://www.wiggle.co.uk/ nya skor! Ett par Salomon Speedcross 3 (svarta).

Trail skor med gummidobbar, kan ett par trailskor göra skillnad!  Se mer under utrustning om mina nya skor….

Ut i spåret, skorna sitter perfekt, ryggan som ett extra skinn, och Iphonen ladda med kartor och GPS koordinater.

Passerade direkt vindskyddet, som utgör starten på etappen, och kom ut på skogsväg, det luktade vår i luften och detta var första etappen på länge utan snö i spåret. Jag förväntade mig dock  en mycket blöt och lerig led denna gången.

Leden gav mig en underbar start, ganska platt och hyfsad enkel att springa.
Tiden efter 2 km blev 11.03, vilket är för snabbt för ”normal” skåneledslöpning. (efter 8 etapper har man rätt att avgöra vad som är normalt, eller hur!?)

Men det dröjde inte länge förrän marken blev blöt och svår sprungen, se videoklipp….

Det var inte ofta men några sådan här platser var det under hela leden denna gången! När man hoppat på tuvor för att undvika att bli blöt så möttes man av en uppförsbacke, äntligen var man tillbaka på normala tider för ledlöpning… 6.30/km!
Mina nya skor kapade nog 1-4 sek i denna backen

Som ni ser ligger det lite snö i leden fortfarande , men den var enkel att parera!

Ett område som var extra trevligt på denna etapp var en sträckning av byggda bryggor/spångar över träsk och åar.

Här kom man väldigt nära vattnet utan att riskera att trampa i det.
Bra underhåll och härlig natur samt att det var enkelt att ta sig fram gör att jag kan tänka att detta område är välbesökt av vardagspromenadfolk!

Dock var det för mig en dansbana! Även om jag var supernöjd med mina nya pjuks så var de lite ”jazziga” på asfalt, och på underlag som blöta träplank så var det som en mycket hal isbana!
Krävdes lite teknik för att huvud taget ta sig framåt! video

Nu närmade jag mig en punkt som jag var helt ovetande om när jag passerad men fick stora konsekvenser lite senare….

Jag sprang på och reflekterad över hur väl leden var markerad, även om man behöver titta mycket neråt för att inte trampa snett så var det enkelt att hitta hela vägen.

Under etapperna så passerar man oftast lite lämningar från förr,  i bland en kvarn, ett hus, en ”karra-sten” mm.Denna gången kom jag efter ett tag till en skylt som sa Hanakällan!

Här kunde man hitta en vattenpöl under skylten och intill den en påle där det hängde två skopor och en mugg samt en skylt som jag tolkade som en ”dricksvatten”.
Det var ju inte utan att man var lite törstig, man närmade sig 8 km, på dagens löptur, så jag högg en skopa och hukad över vattenpölen….. slurp sa det!

Faktiskt väldigt gott vatten! Säkert delade jag denna källan med det lokala djurlivet men det skulle nog min mage klara av!
Det märkliga var att jag inte hade läst om denna källa i beskrivningen på Skåneleden.se, vilken miss att de inte skrivit om den!

Stärkt av källvatten så fortsatte jag min etapp 9 på Ås till Ås.

Nu gick det undan, bra vägar/leder och en hel del folk  som jag möte!

Allt från motionärer till jägare, korsade några parkeringsplatser och större rastställe med stugor… kostigt jag hade inte läst om detta på beskrivningen av leden.

Jag hade bra tryck i skorna och kroppen kändes bra. Leden blev i bland som en motionspår, det var mycket folk och framförallt hundägare.

När min GPS följeslagare (som annonserar sträcka och hastighet varje kilometer) noterade 13 km så började jag få en känsla av att vegitationern och omgivningen inte var som där jag lämnade cykel. Planen var ju att det skulle bli totalt 14 km idag.

Så för första gången, på denna etappen, så tog jag fram min karta för att se hur långt det vara kvar….

Och så här såg det ut:

Den nedre blå markeringen visar var jag befann mig, och den över var min cykel stod!

Den ”lodräta” röda linjen hur jag sprungit och den ”horisontala” hur jag skulle ha sprungit!

Den gröna linjen är en markering av fågelvägen till målet!

Jag var fel på ca 6 km!

Hur kunde detta hända?
Jo jag har, utan att jag märkte det, kommit in på Nord till Sydleden av skåneleden! och sen följde denna väl markerad led!

Nu började motivationen tryta, känner att jag har en blåsa på vänster stortå, en vaden krånglar, ingen energi i kroppen… och massor av km att springa tillbaka!

Jag beslöt att gena så mycket jag kunde eftersom det väntade 10 km cykel när jag nådde målet. 
Så det blev landsvägslöpning ca 4 km innan jag kom på rätt led igen.

Sista biten vad dessutom väldig kuperad och det var på sina partier väldig mycket snö kvar på marken.

Jag var mycket glad över att se min cykel igen och även att påse och allt var kvar, och hade inte tolkat som skräp och kastats.

Man kunde på baksidan av mina överdragsbyxor lätt tolka dagens underlag, det var ganska lerigt vissa partier.

Totalt ca 3 timmar ute i terrängen, och jag hade käkat hela min proteinkaka och nästan tömt min vattensäck, trots att jag passerade en vattenkälla. Byte till torra skor, strumpor och mössa, så gav jag mig av mot bilen igen!

Summerat blev det 18.8 km och ca 9 km cykel.

Mycket bra löpning och trevlig natur!

Nu blir det att planera etapp 10 från den punkten där jag missade så att jag springer varje meter på Ås till Ås!!
(fick även lite känning på nord till sydleden…. hmmmm……)

Detaljer av Etapp 9 på jogg.se

Undra om etapp 10 eller 11 kommer bli den etapp då man kan springa i kortbyxor

Ås till Ås – Etapp 8

Ytterligare en lördag bokad för en etapp av Ås till Ås! Denna gång var det nummer 8 som skulle avverkas!

Sträckan var Maglebjär – Onsvalakällan

Då jag inte hade tagit hela etapp 7 enligt Skåneledens officiella etapper sist så hade jag ca 3 km på denna först att klara av.

Jag avslutade min etapp 7 vid storstugan på (i?) Frostavallen sist.
Denna lördag 23 Mars 2013 så vara prognosen -2, sol och lite blåst, vilket lät som det skulle bli en bra runda!

 

Hade dessutom chaufför denna lördag så sparade ca 30 min i förberedelse och 45 min cykling, och dessutom skönt att komma direkt till en bil efter löprunda.

 

Väl iväg!
(brillorna är inte mina utan ett par reserv som ligger i bilen, men visa på att det var soligt! )

Nu börjar packning och förberedelser gå på rutin, man packar och klär sig helt rätt utan några större funderingar på att man har allt med sig.

På väg dit såg det ut som det skulle vara lite snö, nästan ingen snö på fälten söder om Hörby, men sen såg man att snön låg kvar här… och då visste man att det skulle ligga mycket mer på leden!

Frostavallen!
Ja, för denna gången behövdes det inte lämnas en cykel vid målgången, utan man kunde ta sig direkt till startplatsen!
Klocka och Motion-X (Iphone app) laddade och klara, så det var bara att ge sig av!

Notera att bakom mig på bilden var platsen där min cykel stod för en vecka sedan!

Direkt möts man av snö och terräng!
Det vara nästan lite svårt av avgöra vilket som var land och vad som var sjö! Det låg snö överallt.

Det bästa med snön är att man inte behöver vara så uppmärksam på Skåneledsmarkeringarna, utan kan bara följa spåren i snön.
Runt Frostavallen så vara det gott som spår av att det varit många ute och gått på lederna.

Så första biten från Frostavallen, slutet på den som kallas etapp 7 enligt skåneleden.se var lätt att springa.
Här var det riktiga stigar och på flera ställen spångar utlagda, även om flera var svåra att se i den 1 dm djupa snön.
Det som stoppade upp mig lite på denna sträcka var att man korsar många djurhägn och vid vara ”ingång” och ”utgång” så är det en grind av något slag.
Några djur såg däremot inte!

Annars vara det lätt att ta sig fram, både i skogen på stigar och på små grusvägar.
Markeringarna sitter tätt och lätta att se, även om man kunde följa spår i snön så är det viktigt att kolla regelbundet efter de orange markeringarna , man vill inte springa fel!

Efter ca 6-7 km ändrade sig denna etapp ganska mycket. Först fick man passera över järnvägen på en ganska trafikerad väg, visserligen bara några hundra meter men det gäller att vara uppmärksam på trafiken.
Det är nog inte så många bilister som förväntar sig en galen löpare på en vinter väg!

Ganska snart efter var det direkt ut i skogen igen och nu blev det svårare att spring.
Man var själv på leden, dvs inga spår av andra som vandrat här.
Stigen blir då verkligen 1 dm snötäkt och man sjunker igenom med snö upp över skorna i varje steg.

Snön är inga problem, skorna blir blöta långt innan, men inte kalla. Man håller upp värmen genom röra på sig, så man fryser inte alls.Men det svåraste med att springa på en oupptrampad och otillgänglig stig är att man inte ser sten, hålor, grenar mm mm.
Man måste sakta ner för att inte trampa snett.

Men det fina är just att naturen är orörd och det ligger ett kristallklart vitt täcke över allt. I den strålande solen gjorde det nästan ont i ögonen att titta på det natursköna!  Video
(mental påminnelse att ta med mina löpsolglasögon nästa gång det är sol!)

Mitt i denna naturupplevelse så närmar man sig en stor väg, det hörs på ca 100 meters håll.

Väl framme vid vägen så måste man ta sig igenom ett viltstängsel för att korsa väg 23

Kan tänka att man blev ett kort samtalsämne i bilarna som passerad…. En löpare ut via en lite dörr och sen över vägen för att ta sig genom en ny dörr på andra sida…. märkligt!

Nu var det inte långt kvar om jag räknat rätt att det skulle sluta på ca 12 km.

Jag pulsade vidare i så högt tempo jag kunde, hade som mål att ligga på ca 6.00/km men den sista km var det inte möjligt, jag kom till och med upp i 8.30 på någon km!

Endast på ett ställe fick jag ta upp min karta för att se var jag var… det var lite dåligt markerat i en korsning av 3 stigar. Man vill inte springa fel, särskilt inte i slutet på etappen!

Härlig löpning på lite stiga och småvägar hela etappen men sista sträcka var tuffare än första delen!

Vädret var helt underbart och man har verkligen hittat rätt nivå på kläder och proviant. Man fryser om fingrarna de första 2 km och efter ca 7-8 km springer man utan vantar.

Det vara härligt att mötas av lite folk i slutet på etappen, det var till och med en löpare i orange tröja som mötte mig strax innan bilen!

Synen av den blå BMWn var härlig, och jag  kan summera en härlig löprunda denna lördag.

Etapp  8 blev mycket som planerat dock lite bättre naturupplevelse än väntat och lite mer snö än på andra etapper!

Vi en noga titt ser man även att det finns utedass utsatta vid vindskydd… har inte provat dem än!

Min chaufför var redan på plats så det vara bara att hoppa in bilen och ta sig hemåt där det blev dusch och lunch!

Undra hur mycket snö som ligger kvar till etapp nummer 9!?

Ås till Ås – Etapp 7

Tänk vad tiden bra rinner i väg!
Ett par veckor semester och intensivt arbete och man har nästan glömt hur man packar sin trängsväska…
Det gick tillslut bra även om förberedelserna till Etapp 7 tog lite längre tid än vanligt.

Det var lördag, den 16:e Mars, och jag plockade ihop mina saker vid 9.00 tiden för att ge mig ut på ytterligare en etapp på mitt Ås till Ås projekt #ÅtÅ

Jag såg verkligen framemot det!

Etappen var S Hultarp – Maglebjär och enligt Skåneleden ca 15 km.

Då jag var ensam, det vill säga även en cykeltur inkluderad i dagens etapp, bestämde jag mig för att korta ner den något och hittade ett lämpligt ställe strax innan slutet på 15 km etappen. Detta gjorde att jag planerade att springa ca 12 km och lika långt tillbaka på cykel.

Väl förbered och bilen packad, även cykel bak till.

Så gav jag mig av från Malmö, det blåst en del i Malmö och ca + 0,5 grad.
Jag var förbered på detta och hade packat extra varma kläder till cykelturen.

Med bra musik i bilen upp så upptäckte jag att jag skulle avsluta dagens etapp vid Frostavallens storstuga!

Cykeln parkerad längs ett stengärde!
Notera att mina varma kläder ligger i den vita påsen bredvid cykel. – Tack för att ingen tar eller gömmer mina kläder!

Marken var belagd med ett tunt täcke snö/frost, så jag hoppade in i bilen igen för att värma mig under den ca 10 min bilfärden till min startpunkt för dagen.

Jag kände igen mig direkt vid starten, hade ju väntat på min chaufför ca 10 min på det stället när jag sprang etapp 6.

In i skogen bar det direkt!
Marken och stigen var lätt att följa, något snötäckt men inte svår sprungen.
Efter ett tag kom jag in i mer vegetation och då märkte man tydligt att det låg ett islager under snön… nu blev det svårt att springa. Det blev både halt när det var kuperat men även svårt att få grepp i skorna när det vara plant!

Jag hade läst att jag skulle springa förbi Karra-Stenen och det upptäckte jag också efter ett tag.
Sten som låg under skylten verkade inte så stor… men tung!

Fortsatta min löprunda i solsken när inte träden skuggade, och det blev väldigt tydligt att det var töat i solsken men is i skugga… det gällde att hålla sig i solen!

Rundan blev mycket härlig!
Underlag och upplevelsen var lagom, inte den mest natursköna och inte den tuffaste, utan ganska lagom.

Jag nådde mitt mål efter 12,3 km med en del krafter kvar i benen och kroppen.
Även om de sista 5 km varit lätt uppför, höjdmeterna som jag såg i efterhand var mer än man märkte eftersom det var på lång sträcka.
Underlaget var ca 50 % skogsstig och 50% väg (grus och landsväg).

En bra mix vilket inte gjorde det tråkigt eller för tungt!

Min cykel stod och väntade på mig när jag kom fram!
VIDEO

Det blev ombyte, ny mössa, tröja och skor! Härligt!

Lite att dricka och käka innan jag gav mig av på cykel tillbaka mot bilen!

Cyklingen blev tyngre än beräknat, lite luft i bakdäcket… klantigt att inte kolla det innan!

Landsväg hela vägen tillbaka dock med väldigt lite trafik!
Till viss del även på samma sträcka som jag just sprungit.
Vädret var skönt och extra nöjd var jag med att jag hade packat ner mina skidvantar!

VIDEO

Så ytterligare 30 min senare så var jag tillbaka vid bilen!

Härlig tur med bra väder och lagom runda!  Bra beslut att inte ta alla 15 km i denna etappen utan spara 3 till nästa etapp!

Under turen såg jag ytterliggare 2 löpare… så vi är minst 3 som springer skåneleden… ett betyg på att man är normal!

Samma kväll blev det grabbmiddag hemma och man hade både näringsförråd och vätskenivåer att fylla på!

Snart tid för etapp 8!!!

Löparola, en löpande historia!

Ås till Ås – Etapp 6

Etapp 6: Jällabjär – S Hultarp

Lördagen den 9/2 2013 var dagen för att genomföra Etapp 6!

Dagarna innan börjar som vanligt förberedelserna, men man märker att nu går det mesta på rutin. Ladda ner GPS koordinatorn, kolla kartan, räkna på var start och målgång är.
Packningen gjordes på 10 min strax innan avfärd.

 

Utomhus var det minus 3 och snöade, så på med 3 lager!
Väl förbered på kylan!

 

Denna gång hade jag igen chaufför! Det var skönt, annars hade planeringen även inkluderat cykel och cykelväg tillbaka. Med tanke på kylan och snö så gillade jag verkligen tanken på det var en bil och väntade på min när min etapp var klar!

 

Samma väg som körts de senaste etapperna dvs mot Röstånga, denna gången var min start på höger sida av väg 13 vilket kändes som att jag verkligen är på väg någonstans… min startpunkt förflyttar sig österut!

När jag närmade starten för etapp 6 så ökade snömängden på vägen, och dessutom blev vägarna oplogade. 

Snöväg på väg mot starten!

 

 

 

Så på plats, starten på Etapp 6! Härligt, det var bara en veckan sedan jag kom i mål här!
Denna lördagen var planen 12 km och en ”blå” markering, dvs lätt löpning.

Skönt att komma iväg!

 

Det var mer snö än jag trodde, säkert mellan 2-3 dm på marken.

Det gjorde att det blev tungt att spring direkt! Första löpstegen…
Kläder och skor var perfekt, precis lagom varm.

Det blir ganska snabbt blött i skorna, men värmen från fötterna göra att man inte fryser.
Tror också att skorna får upp en viss värme vilket göra att inte så mycket snö fastnar på dem.

Första 5 km var mycket tunga av olika anledningar, det var ganska kuperat, massor av snö och det kan också bero gårdagens glas vin

Det var väldigt många stegar över gärde och staket på denna etappen.

Vissa i bättre skick än andra, denna på bilden fick jag passera sidan om, och klättra ner på bortre sidan.

Leden är lätt att ta sig fram på, platt mark och markeringarna sitter bra!

Efter 2 km trampa jag dock igenom, fast att det är ca 3-4 minus ute och har varit ett tag så är inte marken helt frusen. Särskilt inte på de ställen som vattnet rör på sig.

 

Så när jag hade 10 km kvar på dagens etapp så var vänster sko och fot helt genom blöt!

Men samma sak nu, det går bara några hundra meter sen känner man inte av någon kyla, utan då har man värmt upp vattnet i skon.

När man kommer upp på ca 6,5 km så har en brant back upp och från toppen ser man över ut över Rönne å!

Mycket fin utsikt! 

Och som vanligt när man kommer upp på en topp så bär det neråt igen… väl nere så vet man vad som väntar! Ån!

Eftersom Rönne å är ganska bred och livlig så var den inte frusen utan jag hoppades på en bra bro över.
Mycket riktigt så fanns det en träbro som leder över ån på ett säkert sätt.
Bron över Rönne å!

Som jag beskrev i tidigare etapper så har jag min Iphone med och på den MotionX appen laddad med GPS koordinatorerna för etappen.
Fördelen med denna app är att den också meddelar mig varje km vilken tid jag har.
Detta lyckades jag, av en tillfällighet, få med på nästa video!
Lämnar bro över Rönne å!

Med en nedförsbacke i ryggen och korsat ån så väntar något som alltid kommer efter nedför, jo en uppförsbacke.
När man är i närheten av vatten så triggar bara hjärnan på ”higher ground” för man vill undvika sankmark!

Väl uppe så kommer man ut på landsväg och man ser ut över ån igen fast på andra sidan. FINT!

 

På landsvägen så kommer man upp i lite högre tempo och det är lättar att springa även om det inte är plogat eller så.
Det finns en del roliga skyltar längs vägen, ca 100 m efter att jag fick ”av nöden tvungen” stanna någon minut så möttes jag av denna skylten!

Bra att veta om man behöver toalett eller kasta lite fiskrens!
Undra om det är samma behållare?

Nu borde jag närma mig målet!
Vägen var lite kuperad och det kändes i varje uppförs att man var trött i benen!

Officiella sträckan skulle vara 12 km, men min GPS hade sagt 11.2 vid start och mycket riktigt var det inte 12.

 

Jag siktade ett vindskydd i skogen efter 11 km och stannade i en trevägskorsning denna etapp.
Avverkat 11,09 km - 1:15:39 – 6:49 min/km vilket jag är nöjd med!  Detaljer

Min chaufför hade inte dykt upp än, så jag passade på att käka min Powerbar och dricka lite.
Som vanligt hade jag min Camelback med, laddad med ca 1,5 liter vatten.
Jag hade inte behövt dricka under turen så jag var ganska törstig nu.

Då upptäcker jag att vattnet i slangen har frusit!
Hur jag än jobbade så fick jag inte ut något vatten, efter ett tag kom jag på att den vinnande strategin är att tugga upp slangen så att det bildas ”slushpuppie” i slangen, och sen suga ut det!
Fick till slut ut all is och jag kunde dricka!

 

 

 

 

 

Summerat gillade jag etappen, den var lätt sprungen i terräng. Lite tuffare i snön än vad jag räknade med!

Kan rekommenderas att promenera, i alla fall de första 7,5 km!

Nästa etapp är 15 km, hmmm undra om jag ska dela upp den eller ta ett järnpass innan semestern…
Planeringen kommer att göras i veckan, nästa lördag är planen att ge sig på Etapp 7!

Ås till Ås – Etapp 5

Då var det tid för min 5:e etapp på projektet Ås till Ås på Skåneleden!

Denna gång hade jag förberett mig på att vad som väntade mig, kuperad terräng, i minusgrader och snö!
Planen var som vanligt att starta där jag hämtade upp cykeln sist och springa till det vindskydd som är slutpunkten på Skåneledens Etapp 5. Detta skulle i så fall bli en skön löptur på ca 10 km i blandad terräng, det var planen i alla fall.

Planeringen gick ganska snabbt denna gång, Iphone laddad med GPS kordinatorna, kläder för minusgrader och mina Asics redo!
Jag springer mitt alltid med min Camelback (ryggväska) på mina etapper på Ås till Ås, och även på andra längre turer.
Jag har en variant som heter Octane LR som jag köpte 2012 hos Multisportshopen på  Kungsholmen.
Den rymmer 2 liter vätska och har två fickor på sidan samt en bröstficka på ena axelbandet.
Dessutom ett utanpå liggande nät som går att lägga saker i också.
Min är alltid fylld med vatten och i fickorna ligger någon frukt eller en powerbar!
Bröstficka är perfekt till Iphonen, lätt tillgänglig för att ta foto med!
Supernöjd med min Camelback! Tror jag gav runt 1000-lappen för den.

Camelback octane LR

Denna lördagen, den 2 Februari, så hade jag också en trevlig tillägg på min tur, min fru som chaufför!

Så denna lördag var det ”bara” löpning, och ingen cykling på tillbaka vägen.

Eftersom ingen cykel var med denna gången gick det snabbt att packa bilen och ge sig av.

Vädret var nästan barmark när man lämnade hemmet men blev snabbt ett vinterlandskap och ett par minus grader.

Mycket laddad inför dagens löpning och vägen till Kopparhatten gjorde att man blev ännu mer taggad! Helt underbar vinterväg mötte upp!

Väl framme gäller det att snabbt klä på sig sätt på skor och väska samt synca klocka och Iphone.

Snötäcket var ca 1 dm och på Kopparhatten var det -3 grader och nästan vindstilla!

Med denna start så kan man inte bli mer än inspirerad och supernöjd med att man startade detta projektet.

Med alla saker på plats så var det äntligen tid för att ge sig av!

Det var skönt att ge sig av och få börja röra på benen, jag lämnade förare och bilen för en skön tripp på beräknat 1 timme och 10 minuter.

Kände direkt att det var halt, snön gjorde att man halkade runt lite och snabbt anpassade man fart för att inte dra på sig någon skada.

Vinterlöpning på kopparhatten

Leden går via en lång trappa ner mot Skäralid!
Det gäller att kolla var man sätter fötterna!

Trapplöpning

Väl nere i Skäralid sprang man nästan över 3 svanar som vandrade upp ur vattnet.

Som alltid när man sprungit nedför…. så kommer det en uppför

Mycket riktigt så var det mycket mer kuperat än jag var beredd på, kraftig uppför direkt efter gjorde att man var helt slut efter att varit igång i ca 800 m!!
Fick börja gå upp för branten!

Men väl upp så kom tillbaka den sköna känslan att vara i skogen på vintern!
Allt går i två färger, grått och vitt!

Denna delen av leden var helt otrampad de senaste dagarna, det ser man i snön!
Ja otrampad av människor alltså, för det fanns massor av djurspår.
Jag kom på mig själv att titta på spåren och försöka tolka vilka djur som varit där innan mig.

När man springer leden måste man hålla ett tempo som gör att man hinner se markeringarna, utom på de ställen som redan är trampade av människor. Då kan man följa spåren och därmed öka taken lite !

Hela tiden var det kuperat, upp och ner hela tiden.
Lite som den gamla slagdängan, Det går upp och det går ner, det går runt en liten bit, man är en makalös manik!

Efter 4-5 km kommer man fram till Odensjön, jätte fint men här får man se var man sätter sina fötter.

Odensjön

Brant ner till sjön och smal stig…dessutom snö, grenar och rötter.

Snart nere i Röstånga och jag börjar inse att det inte kommer bli 10 km idag utan kanske mer åt 11-12 km, vilket inte gjorde något.

När man kommit igenom Röstånga så har man ca en km på landsväg innan man viker av sista km över hagar fram till vindskyddet.

Hela turen var halvt frusen stig, det vill säga att på flera ställen var det rörligt vatten och blött, samtidigt som det var fruset i stillastående pölar.
Tillsammans med all snö som fastnar på skorna och smälter så gjorde det att fötterna var helt genomsura när jag såg bilen!
Dock fryser man inte om fötterna så länge man springer.

Bilen såg efter totalt 12 km och det var skönt att man inte skulle sätta sig på cykeln då!
Min chaufför hade mött upp mig på leden 500 innan men jag sprang hela vägen till bilen.

Jag ska ju springa varje meter på Ås till Ås!

Lite dricka och en powerbar för att möta upp min förare som var på väg tillbaka till bilen.

En underbar löprunda denna lördag!!!

Totalt 12 km på 1:20, vilket ger ett snitt på 6:42!

Detaljerna finns här, jogg.se

Inte så snabbt men betänk underlag, stannar för att ta bilder och att det var mycket kuperat så känner jag mig mycket nöjd!
Kan varmt rekommendera att gå turen mellan Skäralid och Odensjön, om man vill ha en utmanande promenad!

Nu är det dax att börja planera för Etapp 6!